Veckor utan köp räknas också: hitta genomsnittet för hela perioden
Av Erik Nilsen · Kroni2 min läsning
Ett genomsnitt per vecka behöver innehålla alla veckor i perioden, även dem då barnet inte köpte något. Om ni bara räknar shoppingveckor får ni ett annat genomsnitt. Båda kan beräknas men behöver olika namn.
Fyra veckor, två med betalning
I ett tänkt exempel är barnets valfria utgifter 10 kronor vecka ett, noll vecka två, 20 vecka tre och noll vecka fyra. Beloppen är påhittade och perioden har exakt fyra veckor.
Sammanlagd användning är 10 + 0 + 20 + 0 = 30 kronor. Genomsnitt per kalendervecka är 30 / 4 = 7,50. Genomsnitt för bara de två veckorna med köp är 30 / 2 = 15.
15 är inte fel som genomsnitt per shoppingvecka. Men 15 × 4 = 60 beskriver inte utgifterna under de fyra verkliga veckorna; de var 30. Det blandar en beräkning per shoppingvecka med antal kalenderveckor.
Skriv nollorna i översikten
Ett vanligt problem är att tomma veckor försvinner från arket och barnet delar med antalet synliga rader. Skriv en rad för varje vecka och noll när inga köp gjordes. Då blir periodens längd tydlig.
Genomsnittet 7,50 sammanfattar och är ingen betalning som skedde varje vecka. Registrera fortfarande faktiska 10 och 20, inte fyra påhittade utgifter på 7,50.
Om familjen använder historiken för en ny plan behöver ni undersöka om kommande veckor liknar dessa. En planerad större vara kan göra gamla genomsnittet mindre användbart. Ingen av beräkningarna lovar framtida konsumtion.
Fråga familjen: ”Menar vi per vecka i hela perioden eller bara per vecka då något köptes?”
Klargör vad det virtuella saldot betyder
Kroni håller reda på belopp med virtuellt saldo och överför inga pengar. Kontanter barnet har fått och belopp en förälder fortfarande är skyldig är olika saker. Övningen gäller faktiskt mottagna pengar. Bestäm hur den passar er översikt så samma belopp inte räknas både som mottaget och fortfarande obetalt. Läs om veckopeng i Kroni.
