Sparmål med extrajobb som varierar: planera utan att lova för mycket
Av Erik Nilsen · Kroni7 min läsning
Kort sagt: dela upp pengarna i tre grupper. Den första är det barnet redan har sparat. Den andra är det ni har kommit överens om, till exempel en fast del av veckopengen. Den tredje är sådant som bara kanske blir av, som extrajobb du eventuellt erbjuder. Grundplanen bygger bara på de två första. Extrajobben får ligga i en egen, snabbare plan. Då kan ni prata ärligt om hur det går, och ett extrajobb som aldrig dök upp känns inte som ett brutet löfte.
Varför det lätt blir gnissel
Många barn räknar snabbt: "Om jag tvättar bilen varje lördag har jag råd om tre veckor." Men det blir inte biltvätt varje lördag. Vissa veckor regnar det, andra är ni bortresta, och ibland finns det helt enkelt inget extrajobb att ge bort.
Om den snabba uträkningen blir en förväntan känns vanliga veckor som en förlust. Barnet kan börja se extrajobb som något det har rätt till. Det är inte konstigt, för räkneexemplet såg ju så enkelt ut. Lösningen är inte att sluta erbjuda extrajobb. Det handlar om att sätta rätt etikett på pengarna från början.
Tre etiketter: fått, avtalat och möjligt
Innan ni räknar på något går ni igenom varje belopp och ger det en etikett:
- Fått: Pengar som barnet faktiskt har sparat och som ligger undan nu. Det här är säkert.
- Avtalat: Fasta belopp ni har kommit överens om, till exempel att 30 kronor av veckopengen går till sparmålet varje vecka. Det är lika säkert som ert avtal.
- Möjligt: Extrajobb som kan dyka upp men som inte är utlovade. Beloppet räknas först när jobbet är erbjudet, gjort och godkänt.
Det kan hjälpa att säga det högt: "Det möjliga är en bonus om det blir av. Det är inte pengar du har att fordra."
Exempel: Ida sparar till en sparkcykel
Det här är ett påhittat exempel. Beloppen är valda för att göra uträkningen tydlig och är ingen rekommenderad nivå.
Ida är 10 år och vill köpa en begagnad sparkcykel för 500 kronor. Hon har 200 kronor sparat. Hon får veckopeng och har själv föreslagit att lägga undan 30 kronor av den varje vecka. Föräldrarna säger att det ibland kan dyka upp ett extrajobb för 50 kronor, som att röja i förrådet eller hjälpa till att stapla ved. De vet om två sådana jobb de närmaste veckorna, men inte när.
Prognos med två planer (ifyllt exempel)
| Rad | Status | Belopp | Grundplan | Snabbare plan |
|---|---|---|---|---|
| Redan sparat | Fått | 200 kr | Ja | Ja |
| Fast sparande från veckopengen | Avtalat | 30 kr per vecka | Ja | Ja |
| Röja i förrådet | Möjligt | 50 kr | Nej | Ja, om det erbjuds och görs |
| Stapla ved | Möjligt | 50 kr | Nej | Ja, om det erbjuds och görs |
| Kvar till målet | 300 kr | 300 kr ÷ 30 kr = ca 10 veckor | (300 − 100) ÷ 30 kr = ca 7 veckor |
Lägg märke till formuleringen. Grundplanen säger "ungefär 10 veckor om vi håller avtalet". Den snabbare planen säger "kanske ungefär 7 veckor om båda extrajobben blir av och du gör dem". Ingen av dem är ett utlovat datum.
Så pratar ni om hur det går
En fast, kort stund varje vecka brukar fungera bättre än att ta diskussionen varje gång barnet frågar. Till exempel söndag eftermiddag, fem minuter.
- Börja med det som är fått. "Nu har du 260 kronor undanlagda." Det är fakta, och det är framsteg.
- Kolla avtalet. Blev de 30 kronorna undanlagda den här veckan? Om inte, prata om varför, utan att göra en stor sak av det.
- Titta på det möjliga för sig. "Den här veckan fanns inget extrajobb. Du har inte missat något. Grundplanen går som den ska."
- Uppdatera det som är kvar. Räkna om med verkliga siffror, inte med det ni hoppades på.
Om ett extrajobb blev gjort flyttar du beloppet från "möjligt" till "fått" den dag pengarna faktiskt är undanlagda. Då ser barnet själv att den snabbare planen kom närmare, utan att den var utlovad i förväg.
Många barn tycker det är roligare att se en delsiffra än ett avlägset slutmål. Vill ni dela upp sparmålet i etapper finns tips i Delmål för barn: så håller du motivationen uppe.
Det som lätt blir oklart, och vad du kan säga
"Du sa ju att det skulle komma extrajobb!" Du kan svara: "Jag sa att det kunde komma. Det står under möjligt i vår plan. Grundplanen gäller fortfarande."
Barnet vill ha extrajobb för att komma fram snabbare. Det är helt okej att fråga. Du bestämmer om det finns en lämplig uppgift. Vanliga sysslor hemma, som att städa sitt rum eller duka, behöver inte bli betalda extrajobb bara för att det finns ett sparmål.
Målet blir dyrare eller billigare. Räkna om med samma tre etiketter. Pengarna som är sparade är fortfarande sparade.
Barnet använder lite av sparpengarna. Då ändras raden "fått". Säg det neutralt och räkna fram en ny grundplan. Det är barnets val att lära sig av, inte ett misslyckande.
Kom också ihåg att nödvändiga utgifter som kläder, skolsaker och mat är de vuxnas ansvar. Sparmålet gäller önskningar, inte sådant barnet behöver.
Anpassa efter ålder
Det här är grova exempel. Barn är olika, så anpassa efter ditt barn.
- Yngre barn (ca 6–8 år): Använd bara två färger eller två kolumner: "har" och "kanske". Rita gärna en burk med ett streck för varje vecka i grundplanen.
- Mellanåren (ca 9–12 år): Använd tabellen ovan. Låt barnet prova att räkna ut hur många veckor som är kvar om det vill.
- Tonåringar (ca 13 år och uppåt): Låt dem göra prognosen själva och presentera båda planerna för dig. Prata om skillnaden mellan väntad och möjlig inkomst, något som är bra att kunna senare med extrajobb eller sommarjobb.
Vill du förklara själva begreppet saldo och hur pengar in och ut hänger ihop kan Saldo förklarat för barn: mål, framsteg och ekonomi vara en bra början.
Om ni använder en app för översikten
I Kroni kan du lägga in uppgifter som betalda eller obetalda. Barnet markerar en uppgift som klar, och du kan godkänna den innan den ger mynt. I saldohistoriken skiljs fast veckopeng från det som tjänats in på betalda uppgifter, och sparmålet visar det som faktiskt är undanlagt. Det passar ihop med etiketterna ovan: det möjliga syns inte förrän en betald uppgift faktiskt är gjord och, om ni använder godkännande, godkänd. De riktiga pengarna ger du utanför appen, kontant, via banken eller med Swish, som ni har kommit överens om. Kroni för inte över några riktiga pengar.
Mall att kopiera: prognos med två planer
Skriv ut eller kopiera till en anteckning. Fyll i tillsammans med barnet.
Sparmål: ____________________ Pris: ________ kr Startdatum: ____________
| Rad | Status (fått / avtalat / möjligt) | Belopp | Grundplan (ja/nej) | Snabbare plan (ja/nej) |
|---|---|---|---|---|
| Redan sparat | Fått | Ja | Ja | |
| Fast sparande per vecka | Avtalat | Ja | Ja | |
| Möjligt extrajobb 1: ________ | Möjligt | Nej | ||
| Möjligt extrajobb 2: ________ | Möjligt | Nej | ||
| Kvar till målet |
Veckor kvar i grundplanen: kvar ÷ fast sparande = ________ Veckor kvar i snabbare plan: (kvar − möjliga jobb) ÷ fast sparande = ________
Veckokoll (bocka av):
- Vi har uppdaterat det som är fått
- Det fasta sparandet är undanlagt den här veckan
- Gjorda extrajobb är flyttade från möjligt till fått
- Vi har räknat fram en ny siffra för det som är kvar
- Vi har sagt högt att möjliga jobb inte är utlovade
Vanliga frågor
- Ska jag lova barnet ett visst antal extrajobb så att sparmålet går fortare?
- Det säkraste är att låta bli. Lägg extrajobben i en egen, snabbare plan och säg tydligt att de bara räknas när de faktiskt har erbjudits, gjorts och godkänts. Grundplanen bygger på det som är sparat och det som är fast avtalat.
- Vad gör vi om det inte kommer några extrajobb på flera veckor?
- Då följer ni grundplanen, som går framåt så länge det fasta sparandet läggs undan. Säg gärna till barnet att inget är förlorat, eftersom de möjliga jobben aldrig var utlovade.
- Hur räknar vi ut hur lång tid det tar att nå sparmålet?
- Dra av det som redan är sparat från priset och dela det som är kvar med det fasta belopp som läggs undan varje vecka. Det ger grundplanen. För den snabbare planen drar du också av möjliga extrajobb innan du delar. Båda svaren är uppskattningar, inga utlovade datum.
