Sex små köp eller ett stort: antalet köp är inte utgiften
Av Erik Nilsen · Kroni2 min läsning
Att räkna köp kan hjälpa er att minnas händelser men säger inte ensamt hur mycket barnet har spenderat. En vecka med många betalningar kan kosta mindre än en vecka med en. Lägg ihop beloppen innan ni jämför.
Gör en summa för varje vecka
I ett tänkt exempel gör barnet sex valfria köp för 2 kronor styck under vecka A. Under vecka B gör det ett köp för 18. Beloppen är påhittade och säger inget om en lämplig konsumtionsnivå.
Vecka A kostar 6 × 2 = 12 kronor. Vecka B kostar 18. A har fem fler köp men utgiften är 18 − 12 = 6 kronor lägre. Med 30 kronor vid starten av varje vecka skulle A lämna 18 kvar och B lämna 12.
Skriv både ”antal” och ”summa”. A får 6 och 12; B får 1 och 18. Lägg inte ihop 6 + 18 eftersom det blandar köp med kronor.
Kontrollera vad listan mäter
Ett vanligt problem är att barnet säger ”jag handlade bara en gång” som bevis på att lite pengar användes. Den enda betalningen kan vara stor. En vuxen kan också bedöma många små köp som dyrare utan att räkna.
Om ett extra köp för 20 läggs till vecka A blir antalet 7 och totalen 32. Då är A dyrare än B. Jämförelsen ändras eftersom beloppet ändras, inte för att sju alltid är ett problematiskt antal.
Antalet kan besvara andra frågor, som hur ofta barnet behöver registrera en händelse. För att kontrollera pengarna som återstår behövs däremot summan. Ge varje verkligt köp en rad med belopp och datum och summera alla rader för samma period.
Fråga familjen: ”Pratar vi om hur ofta något köptes eller hur mycket pengar som gick ut?”
Klargör vad det virtuella saldot betyder
Kroni håller reda på belopp med virtuellt saldo och överför inga pengar. Kontanter barnet har fått och belopp en förälder fortfarande är skyldig är olika saker. Övningen gäller faktiskt mottagna pengar. Bestäm hur den passar er översikt så samma belopp inte räknas både som mottaget och fortfarande obetalt. Läs om veckopeng i Kroni.
